Och detta är ett faktum. När jag skriver i bloggen kan jag själv tycka att det blir ganska svammligt ibland. Näst intill osammanhängande. Min lärare på mellanstadiet konstaterade att "A har så mycket att skriva ner så hon själv inte hinner med". Och jag tror att det fortfarande stämmer. Jag vill skriva ner så mycket som möjligt, så att inget glöms bort. Något som är lite lustigt dock är att trots allt detta svammel så är ni många som följer denna blogg, vilket betyder att jag måste göra någonting rätt, eller så gillar ni bara att läsa andras dagböcker...
Det skulle vara skoj att veta vilka som läser denna blogg. Vågar du avslöja dig själv, eller fördrar du att vara anonym. Ni som är lite vågade kan väll bara kleta ner en kommentar till detta inlägget här och nu. Jag lovar att inte bli arg för att du läser vår dagbok.
En berg och dalbana i mammalivets tecken. Mitt liv, min verklighet.
6 kommentarer:
Jag har varit en trogen och mycket intresserad läsare i några månader. Fick barn precis en vecka efter dig och sitter och nickar igenkännande och leende åt att få dela din vardag. Gillade speciellt att få läsa din förlossningsberättelse!
Vi känner inte varandra men en gemensam bekant tipsade mig om din blogg :) Kul att du börjat med bilder!
Pappa följer era eskapader dagligen.
Är här inne lite då o då å läser hur det går för min förra skolkamrat o hennes lilla O. Hoppas allt är bra. Här är det bar bra.. om det inte vore för uppsatsen!!
Kram Sara
Hihi jag läser ju såklart!! Men är dålig på att kommentera ;-) Kram Helena
Hej hej! Jag brukar läsa jag med! :)
Kram Cilla
Det du skriver är ju eran vardag. Vi träffas inte allt för ofta, så de tär ett roligt sätt att hålla koll på O:s utveckling! Kram Mia
Skicka en kommentar