Det finns så mycket jag vill skriva om. Lång ifrån allting är politiskt koret, moraliskt ok eller vetenskapligt och beprövat. Det bubblar lixsom inom mig. Men jag väljer att inte skriva. Jag vet var jag ska dra gränsen, när det blir för mycket.
Jag kan säga så mycket som att det finns en bit av mig som just nu är trött, utarmad och förbannad. Ett litet hörn som känner hopplöshet. En liten sida som undrar vad som står på nästa sida. En karta som inte helt är färdig ritad. Det finns en utmaning som jag inte vet vilken det är... Fråga mig inte, bara konstatera.
En berg och dalbana i mammalivets tecken. Mitt liv, min verklighet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar