Min stjärngosse, i egen hög person. Det var dock svårt att görar örelserna till "I ett hus" med en stjärna i ena handen och ett tärnljus i den andra. Men vad sjutton. Han sjöng ju, och var otroligt fin. Det räcker gott för mig.
En berg och dalbana i mammalivets tecken. Mitt liv, min verklighet.
1 kommentar:
I like ur blog alot.
Skicka en kommentar